Tankar som dykt upp...

Det finns mycket som snurrar i huvudet när man håller på med kursen, och det bästa är att det smittar av sig på det dagliga arbetet man gör.
Jag satt och skrev omdömen i idrott och började fundera på ev. betyg nästa år. Jag upptäckte då att jag har dokumenterat väldigt bristfälligt de delar som handlar om redskap och dans. Jag hade verkligen dålig koll på vad de kan inom de områdena. Därför ska jag nästa läsår filma danslektioner och redskapslektioner så att jag har dokumenterat vad de kan. Dessutom ska jag försöka få till lite "lära-av-varandra-lektioner". Kanske kan E som är duktig på dans lära L som inte är lika duktig, samtidigt kan kanske S lära A hur man skjuter ett bra skott i innebandy och styra A hur hon ska springa för att kunna få en pass. Jag tror att jag skulle kunna utnyttja eleverna mer.
I engelskan kan jag definitivt bli bättre på att dokumentera och få eleverna att reflektera över vad de kan och hur de kan utvecklas. Ibland går det lite för fort, vi bara kör på utan att tänka efter. Det måste gå att utveckla!
Dessutom måste jag bli bättre på att prata mål med eleverna, vilka mål är det de ska nå?

Portfolio

Nu har jag läst boken "Portfolio-teori, förhållningssätt och praktik" av Roger och Birgitta Elmin. Jag har tidigare mest upplevt portfolio som det som de i boken kallar "Megaportfolio"; att man samlar allt som eleven gör i en stor mapp som sedan stoppas in i ett skåp. Efter att ha läst boken förstår man att hela idén med portfolio är större än så. Det handlar om att ha ett förhållningssätt till lärande, en form av pedagogisk dokumentation som utgår från elevens möjligheter, att få eleverna att reflektera över sin kunskap och sina framsteg, att få eleverna att ta ansvar för sitt lärande och att få föräldrar mer delaktiga. Jag gillar hur författarna fokuserar på att eleverna ska känna till vilka mål de jobbar emot och att pedagogerna tvingas att individualisera undervisningen, varje elev arbetar utefter sina behov, möjligheter och lärstrategi. Det jag har lite svårt för är att det känns som att det blir lite väl mycket individualiserat, risken finns att man glömmer bort, eller helt enkelt inte har tid med, att jobba i grupp och lära av varandra. I boken ägnas endast två sidor till att beskriva hur man kan samlära med hjälp av portfolio och jag måste erkänna att de inte övertygade mig på de sidorna.
Jag tror att jag kommer använda mig lite av portfoliotanken i min engelskaundervisning genom att varje elev ska bli mer medveten om vad just hon/han behöver jobba med, vilka mål de ska nå och att reflektera över vad de har gjort.