"Den svårfångade reflektionen"-reflektion

Nu har jag läst halva boken "Den svårfångade reflektionen". Jag kommer här skriva ner lite tankar kring varje kapitel.
Kapitel 1: Att se dansen genom bilden

Något jag fastande för i detta kapitel var tanken om att man måste försöka koppla bort känslorna när man analyserar något; sitt eget jobb eller någon annans. Först då kan man se saker man inte sett tidigare och man kan bli fri från tankevanor man har. Jag tycker man kan koppla detta till när man som lärare ska rätta t.ex. uppsatser eller andra alster eleverna har gjort. Att försöka koppla bort de känslor man har kring eleven när man läser det den har skrivit är viktigt. Detta visar sig inte minst i debatten om att man ofta som lärare sätter högre betyg på ett arbete eleven gjort, än vad t.ex. skolinspektionen gör. Jag förstår att det lätt blir så men det är ju vår pofessionalitet som ska visa sig i att man faktiskt bortser från vad man vet om eleven. Det kanske vore bra att byta elevarbeten med andra pedagoger för att få bort "känsloaspekten". Det blir med andra ord lättare att reflektera och vara kritisk om man bortser från känslor.

Vad gäller eleverna krävs det bra verktyg för dem att kunna reflektera kritiskt kring sin utveckling. Det krävs t.ex. bra frågeställningar från oss pedagoger. Kanske inte bara "Vad var bra?" och "Vad var mindre bra?"

Kapitel 2: Forumspel

Jag gillar forumspel och kan verkligen se att det hänger ihop med att reflektera. "...representerar för oss reflektion i den meningen att det handlar om att se, tänka, relatera, pröva och slutligen resonera." (sid 23)
Jag gillar idén med forumspel eftersom det involverar kroppen som gör att man ibland hittar nya vägar att tänka, man känner med hela kroppen hur det känns om man väljer en viss väg. Detta gör att man också utvecklar empatin som också är en sorts reflektion.
I forumspel reflekterar man tillsammans med andra vilket gör att man tvingas ta ställning, tänka till och pröva nya vägar.

Kapitel 3: Studentröster

I det här kapitlet känner jag väl igen mig från lärarutbildningen. Man skulle hela tiden reflektera och jag tyckte alltid att det var svårt. Jag hade, liksom studenterna i kapitlet, inga metoder för att reflektera.

Kapitel 4: Reflektionsteorier

I det här kapitlet fastnar jag för att författaren säger att det måste finnas en situation för att man ska kunna reflektera. Det kändes som en go känga till lärarutbildarna! Jag skrev ju ang. förra kapitlet att jag aldrig riktigt förstod det här med att reflektera kring böcker och här kom svaret! Det finns ju ingen upplevd situation att reflektera kring, jag har avkodat en text och fått min förståelse av texten. Men det är inget jag kan reflektera kring. Om jag däremot använder något jag läst och prövar att omsätta det i praktiken, då kan jag reflektera kring det.(Ja, jag vet. Jag är en praktiker...) Då kan jag använda använda praktikbearbetningen i 3 nivåer som nämndes i förra kapitlet:
1. Rapport om vad man varit med om
2. Göra vissa jämförelser
3. Försöka förstå skillnader och likheter

Åter till kapitel 4 där de talar om öppna och slutna teorier. Författarnas slutsats är att man behöver en allsidig repertoar av redskap för att lättare kunna reflektera och därigenom nå en ny, högre eller annorlunda förståelse.
Man ska ha öppna och slutna teorier i förening. De har spaltat upp det bra:
Det reflekterande subjektet bygger sin förståelse utifrån situationen.
Subjektet behöver vissa redskap för att strukturera det upplevda.
Dessa redskap används också för att pröva att förstå situationen.

Om man kopplar det till det vi gör när eleverna utvärderar sitt lärande saknas vissa delar. Dels måste situationen bli tydlig, de måste ha någon form av "dilemma" som de ska utvärdera och reflektera kring.
Dels måste vi hjälpa dem med frågorna kring situationen. Det ska vara omöjligt att svara "Det var bra".
Vi måste hjälpa dem att reflektera på olika sätt, ge dem relevanta frågor som leder dem rätt.
Som lärare tycker jag att man reflekterar hela tiden efter Lewins modell (sid 43). Man planerar en lektion, genomför den, observerar vad som hände och reflekterar kring situationen och förändrar sedan det som behövs. Testar igen...

Kapitel 5: Reflektionsbegreppet i styrdokument

Eftersom boken behandlar Lpo 94 , som nämner reflektion ganska mycket, har jag tittat lite på syftesdelen i olika ämnen i Lgr 11. Jag undervisar i engelska och idrott och hälsa just nu och där nämns reflektera en gång i syftet, i engelska. I idrott och hälsa nämns inte reflektera någonstans. Inte heller i svenska kan jag hitta reflektera men däremot i de sk. SO-ämnena nämns det. Enligt författarna nämns ordet reflektera ganska mycket i Lpo 94 men, enligt min mycket snabba hobbyanalys, nämns det inte lika ofta i Lgr 11.

Kapitlet tar också upp begreppet reflexivitet. Jag förstod det som att man har en diskurs (hur det borde vara enligt media, t.ex.) som man lutar sig emot men man gör på ett annat sätt ändå. I skolans värld blir det en reflexiv arena mellan att vara barn/ung och det som skolan/läraren förväntar sig av dem som elever.

Kapitlet tar upp lärarutbildningen och att det som lärare är viktigt att reflektera. Därför är det för mig självklart att praktikdelen på lärarutbildningen borde utökas, man måste ha upplevda situationer att reflektera kring.

Kapitel 6: Bilder av mördaren

Det här kapitlet förstod jag inte alls meningen med. Jag tyckte inte att författaren kom fram till något mer än att det är svårt att ha en bild som bevis eftersom vi alla tolkar bilder olika eftersom vi har olika erfarenheter och värderingar. Men jag förstod aldrig riktigt kopplingen till reflektion. Någon får gärna förklara för mig!

Jag ser fram emot litterturseminariet med min grupp där vi säkert kan hjälpa varandra att förstå.

Nu har jag läst andra halvan av boken och här följer lite reflektioner.

Kapitel 8
Jag hade lite svårt att ta till mig det här kapitlet, men det var spännande tankar att vi nu finns med i olika rum och tider hela tiden med hjälp av t.ex mobiltelefonerna. Författaren frågar sig hur vi kan använda oss pedagogiskt av att vi ständigt kan vara på olika ställen samtidigt som vi är i klassrummet. Det tror, och hoppas jag, att vi snart kan använda mer. Någon har sagt att enligt eleverna så är man i skolan och när man går därifrån så börjar livet på riktigt. Vad hemskt om det är så! Vi måste väl kunna få eleverna att känna att livet pågår i skolan också men då ska vi nog låta dem utforska världen på det sätt de gör hemma.

En annan spännande tanke är den att den rymd som existerar mellan människa och maskin är det avstånd vi behöver för att reflektera. Jag tänkte direkt på det arbete vi gör med eleverna som vi kallar schyst på nätet där vi försöker få dem att tänka efter innan man lägger ut bilder etc. Det är en positiv tanke att man faktiskt har tid att reflektera när man har en maskin mellan sig och mottagaren, men desto viktigare att man tar sig tiden att reflektera.

Kapitel 9 och 10
Dessa kapitel gav mig inte särskilt mycket. Bildkapitlet beskriver att genom att mottagaren av en bild beskriver vad de ser och inte ser och sedan ställer frågor till producenten får denne att reflektera. Känns inte som något nytt, direkt.
Berättelsekapitlet beskriver att man genom att berätta kronologiskt eller inte väljer hur materialet presenteras och därmed har man reflekterat över vad man tar med och hur viktigt det är. Det bortvalda är också viktigt, både i bilder och i texter.

Kapitel 11
???

Kapitel 12
Här har författaren försökt göra en slags praktisk handledning till reflektion.
Det finns vissa steg som är viktiga. Se-förstå-handla eller fenomen-förståelse-slutsats/handling. Det första vi gör är att samla in data, där det är viktigt att försöka se det vi inte ser, t.ex. vårt eget agerande.
Det andra vi gör är att vi ska tolka, men genom att överge våra vanliga tankar och istället pröva nytt. Det tredje vi gör är att försöka dra slutsater av vår bearbetning.
Divergens- omtänkande. Förösk ha fler tolkningar än en.
Perspektivbyte- vi måste se på problemet från olika perspektiv, inte minst mot oss själva.
Aspektseende- betrakta problemet ur olika aspekter
Delar-helheten- växla mellan att se delar och gå mot helheten och tvärtom
Tolkning- om du vet att tolkningen är subjektivskärper man kravet på alternativa tolkningar
Skillnaden- sök skillnader och försök förstå vad skillnaden berättar
Teorier- kan användas för att pröva antaganden. Bra med fler teorier