"Att fånga lärandet"-reflektion

Då har jag också läst Att fånga lärandet av Christina Wehner-Godée.
Här följer en liten sammanfattning och egna tankar om boken.

Kapitel 1 Lusten att söka kunskap
Här talar författaren mycket om att den pedagogiska dokumentationen syftar till att öka kunskapen om hur barn och lärare söker och konstruerar kunskap. Dokumentationen blir pedagogisk först när den sätts in i, och får verka i, ett pedagogiskt sammanhang.
Den pedagogiska dokumentationen är både ett förhållningssätt och en slags kommunikation. Man har enligt författaren ett förhållningssätt som låter barnen själva söka kunskap men att vi som lärare genom dokumentationen kan leda dem vidare i sitt sökande. Dessutom kommunicerar man tillbaka till barnen via dokumentationen och man kan kommunicera vidare till föräldrar mm.

Författaren använder sig också av frågorna Hur upprätthålls lusten och nyfikenheten i kunskapsökandet? och Vad stoppar eller hindrar olika lärprocesser? Dessa frågor kan man få svar på om man använder sig av pedagogisk dokumentation.

Kapitel 2 Pedagogisk dokumentation
Även i detta kapitel förklarar författaren sitt sätt att se på pedagogisk dokumentation som ett sätt att synliggöra vad barnen håller på med, att synliggöra deras kunskapande och se de olika kompetenserna de har samt att förändra den egna pedagogiska praktiken. Dokumentationen blir ett verktyg att förstå hur barnen lär och tänker.

Kapitel 3 Dokumentationen i pedagogikens tjänst
I detta kapitel tar författaren upp olika aktivitetspedagogiker där individens egen aktivitet är själva kärnan. John Dewey var en förespråkare som tyckte att man ska utgå från både lärstoff och elever och att man skulle välja metoder utifrån vilka elever man hade. Ett citat lyder "Eleverna behöver lära vad som krävs i ett samhälle som är under ständig förändring". Det passar väldigt bra fortfarande, vår värld förändras så fort att det vi ska lära eleverna är att hänga med i den förändringen.

Kapitel 4 I händelsernas centrum
Här diskuterar författaren hur viktigt det är att vi kommunicerar för att lära oss av andra och att själva formulera vår kunskap för någon.
Dessutom pratar hon en hel del om att dokumentera hur aktiviteter kommer igång, att samla på bra igångsättare. Saker som får långtidsminnet att aktiveras, som startar associationsbanorna och därmed väcker lust. Även miljön runt om är viktig, vad säger miljön till oss och vad sätter den igång i vårt huvud?

Om man ser utveckling och lärande ur ett kommunikationsperspektiv är det viktigt att dokumentera processen likaväl som slutprodukten. Det gäller att tolka alla dessa meddelanden man får genom att studera processen.
Kloka tankar kommer också fram när det gäller att se på problem som något som går att förändra. Genom dokumentation kan man sedan gå tillbaka och se vad problemet var och vilka idéer man prövade som gjorde att man förändrade något.
När det gäller barnen är det viktigt i t.ex. matematiken, att visa att det finns olika sätt att komma fram till svaret och att det finns många svar på en fråga.
Vad gäller produkterna har dagens barn och ungdomar stor kunskap i att använda bilder i berättandet och vi vuxna måste bli bra på att tyda dessa bildspråk för att kunna kommunicera med barnen.

Kapitel 5 Etik
De nya sätten att dokumentera ställer nya krav på respekt och det är viktigt att få tillåtelse till att t.ex filma och ta kort.
I planeringen av dokumentationen är det bra att ha med syftet med dokumentationen. Följande frågor är bra:
Vd är det jag nskar fånga in?
Vad ska jag använda materialet till?
Vem ska se det?
Kan det tänkas att någon är emot att jag dokumenterar?

Kapitel 6-10 Dokumentationsverktyg
Här sammanfattar jag några tips från olika dokumentationsverktyg.
Papper och penna: Man kan använda sig av olika dokumentationsmallar vilket underlättar skrivandet. Det är också bra om man tecknar lite för att få fram andra saker än det sagda.
Ljudinspelare: När man spelar in barn kan man lätt gå tillbaka och höra flera gånger, man blir mer delaktig själv och man kan höra hur man själv ställer frågor.
Kamera: När man med stillbildskamera dokumenterar en process är det bra att ha med utgångsläget, händelser under vägen och en avslutsbild. Det är bra att jobba med närbilder för att se detaljer. Om man missat något kan man be barnen rekonstruera det och sedan ta kort, det fungerar som en förstärkning av lärandet.
Videokamera: Det är bra att växla mellan hel- halvbild och närbilder. Det är också bra om man kan redigera lite.
Dator: Det finns massor av möjligheter att spara mängder av foton och filmer på datorn och att redigera dem till ett bildspel. Men därför är det också viktigt att man vet vad och varför man ska dokumentera för att inte få för många bilder. Man får heller inte glömma bort att dokumentationen blir pedagogisk först när den sätts i ett pedagogiskt sammanhang.

Kapitel 11 Insiktens väg
Det är meningsfullt att leta efter var och hur problem uppkommer, idébehandling och idélösningsögonblicket. Där kan man lyssna efter aha eller ha-ha upplevelser, då har man gjort nya kopplingar och lärt sig något, man har gjort ett kreativt genombrott.
Detsamma gäller när man ska introducera något nytt, det är viktigt att barnen får uppleva och upptäcka saker som gör att de koncentrerar sig, försöker man då föra in fakta bryts koncentarationen och intresset dalar.
I planeringen av arbetet är det också viktigt att växla mellan divergent (det blir vad det blir) och konvergent (det här ska det bli) symboliserande. Det ger nya utmaningar att få pröva på det man inte brukar göra.

Kapitel 12 Pedagogiska konsekvenser
Vi blir förhoppningsvis mer och mer medvetna om att det finns olika strategier att lösa problem. Då är det bra att barnen får visa sina olika strategier för andra barn som på så sätt ser att det finns andra sätt att tänka.
Dessutom kan man växla varifrån initiativet till ett arbete kommer ifrån, lärare, barn eller båda tillsammans. Då är den pedagogiska dokumentationen perfekt att ha som utgångspunkt till vad man ska jobba med.
Rullande planering, dvs utgå från den pedagogiska dokumentationen när man planerar nästa steg, har stor betydelse när det gäller att behålla intresse för det man jobbar med och för att utmana barnen där de är.
Med dagens teknik har vi stora möjligheter att dokumentera de resurser och möjligheter alla barn har och att medvetandegöra dessa.

Egna reflektioner:
Jag tyckte återigen att boken var inriktad på förskoleverksamhet som gör det lite svårt att applicera på skolan. I något avsnitt talade man bl.a. om att sitta en till en och för hand dokumentera vad eleven gör. Det känns ganska svårt att genomföra detta i en klass på 27 st. Däremot kan jag tänka mig att när man har datorer eller iPads kan eleverna själva spela in och skicka dokumentet till oss pedagoger som vi sedan kan titta på.
Återigen kommer jag tillbaka till vårt temaarbete på skolan. Där kan man definitivt ha nytta av den pedagogiska dokumentationen och det förhållningssätt som följer med den. Vi har tidigare jobbat med att eleverna själva får ställa frågor efter en uppstart där man inspirerat till det temaarbete vi ska ha, men nu det sista har vi styrt innehållet enbart efter läroplanen. Just i temasituationen ser jag stora möjligheter till att utgå från elevernas frågor och intressen, dokumentera och sedan utgå från det i nästa steg av arbetet men också för att se vad vi har gjort och stämma av det mot läroplanen.
Något jag också fastnade för är när författaren skriver om hur man kan se hur barn lär in sånger genom att spela in dem. Där tänkte jag direkt på engelskalektionerna jag har. Där skulle man kunna spela in när de läser en text på engelska som de sedan får lyssna på. Då tror jag att eleverna själva får upp ögonen för vad de behöver öva på, vilka ord som är svåra och hur det faktiskt låter när de läser. Jag tror att de skulle öka sin medvetenhet och därmed öka motivationen till att lära sig mer.
I avsnittet om videokameran kom jag direkt att tänka på vår musikal vi gör med åk 4-5 varje höst. Vi har alltid pratat om at vi ska filma repetitionerna så att eleverna får se hur de ser ut från publikens håll. Vår utgångspunkt har nog mest varit att göra det som "hot", för att få dem att prestera. Nu tänker jag mer att man gör det för att de själva ska se vad de behöver utveckla. Att filma två låtar med kören och sedan tillsammans titta på det och ställa frågan, vad kan vi utveckla? Vad fungerar bra?
I slutet av boken beskrivs miljön i en engelsk förskola. Miljön beskrivs som lite bullrigt med mycket material som lockar och utmanar till handling. När jag var med på Mölndals BETT-resa besökte jag också en skola med förskoleverksamhet och jag fick precis samma intryck. Mycket material som lockade till görande, där begreppet "städa" inte var överhängande. Det var härligt men man tänkte även på att vi i Sverige anpassar mycket till de elever som inte klarar för mycket intryck. Men kanske skulle många av de eleverna också bli stimulerade av att material står framme och att det finns mycket fysiskt att arbeta med.