måndag 10 september 2012

Filmprojektet!

Att göra film kändes för mig som en rolig del i kursen. Efter att ha läst "Manus och dramaturgi för film" av Tomas Granath blev jag ännu mer taggad. En inspirerande bok som verkligen satte igång tankarna.
Jag hade först lite svårt att komma på ett bra ämne för filmen. Efter lite mailande med Kristofer så valde jag till sist att använda den idé som jag kom på ganska tidigt och som kändes relevant för den skola jag jobbar på och de elever jag skulle använda i filmen. Syftet med filmen är att visa hur man kan bemöta med kroppsspråk och att få en känsla för hur det kan kännas att inte kunna kommunicera via språket.

Vår skola är mångkulturell och har en förberedelseklass som tar emot nyanlända elever. Jag upplever att våra elever är mycket duktiga på att ta emot dessa elever så det blev verkligen ett skådespeleri för tjejerna i femman som spelade in filmen. De är helt enkelt inte vana att vara så taskiga!
På idrottslektionerna är de nyanlända alltid med, även om de inte kan ett ord svenska. Eleverna oroar sig ibland över att jag pratar svenska med de nyanlända och tycker jag är korkad som gör det. Då brukar vi ha en diskussion om kroppsspråk, jag visar alltid samtidigt som jag pratar. Detta gör att eleverna sedan spontat också visar med kroppen när en nyanländ inte vet vad vi ska göra. Det är härligt att se och det var också det som inspirerade mig till att göra filmen.
Formen är spelfilm, jag blev väldigt inspirerad av kursboken och gillar det klassiska med inledning, konflikt och vändning. Nu gjorde jag en väldigt kort film men jag fick ändå med lite delkonflikter och två vändpunkter som Granath beskriver i  sin bok.

Jag valde att ta några tjejer i dåvarande femman som skådespelare. De går i en klass där killarna är ganska dominerande så det var lite deras tur att ta plats. Dessutom har de på ett fint sätt tagit hand om en nyanländ tjej under året, därför fick de verkligen skådespela!

När jag skrev manus valde jag den amerikanska stilen, det kändes som om den var lättast att följa för eleverna som skulle skådespela. Dessutom tycker jag att den är mer kronologisk och därför tydligare att följa än den med två spalter.
Något jag inte tänkte på när jag skrev manus var att det blev en väldigt tyst film. Det var inte så mycket dialog så det blev bra att ha musik i bakgrunden. Till nästa gång ska jag ändå lägga in mer dialog. Nu inbjuder ju inte ämnet till så mycket prat, eftersom det handlar om kroppsspråk, men det blev ändå lite trist tycker jag. Särskilt den här scenen (nedan) hade jag gjort om lite om jag hade haft mer tid, då skulle jag instruerat tjejerna att småprata som de alltid gör annars!


Bildmanuset visar mina icke existerande talanger vad gäller teckning men det fyller ändå sitt syfte.
Jag försökte variera mellan hel-, halv- och närbild för att få lite variation och för att berätta, och få med känslor, med hjälp av bilderna. Det var bra genomgång på det på kursen, det hade jag nog inte tänkt på annars.
Det var också väldigt bra att ha bildmanuset när man väl filmade, det gick snabbt och lätt och man behövde inte fundera så mycket.

När jag sedan skulle lägga på ljud började det strula ordentligt, jag lyckades återskapa hela paddan vilket medföljde att alla bilder försvann... Min puls var nog uppe i 300 när jag klickade på iMovie-ikonen för att se om hela filmen också var borta... Den var kvar, som tur var!
Jag hade gjort två låtar i garageband men jag hade inte uppdaterat min iMovie så jag kunde inte hämta låtar därifrån. Efter allt strul vågade jag inte mixtra med det utan valde låtar från Multimediabyrån istället. Jag hade tänkt att ha två olika låtar i filmen men det gick inte fixa via paddan och utan uppdatering, så nu har jag bara en låt. Det är något som jag vill utveckla, jag gillar musik och tycker att det kan förstärka en känsla eller en händelse i en film på ett bra sätt. Multimediabyrån var en bra källa och där tror jag att eleverna kan hitta mycket bra om det ska göra en film.

Jag tycker att jag lärt mig bra hur man enkelt kan göra en film i iMovie, det är enkelt att spela in, lägga text och ljudeffekter. Det var också en väldigt bra föreläsning vi hade innan vi satte igång. Det var bara att köra på med filmandet och man upptäckte att det är inte så svårt!
Jag skulle gärna jobbat mer med musiksättningen som sagt, men jag vågade inte mixtra mer!

Jag tror säkert att jag kommer använda iMovie i undervisningen, speciellt i engelskan där det ibland är lättare att spela in sig själv än att säga det högt inför klassen. Jag ska också använda det i idrotten för att dokumentera t.ex dans eller något som eleverna själva vill visa och spara i sin IUP.

Det här var en rolig uppgift men den gav mig nog några nya gråa hår också... Men, Ingmar Bergman var ju också gråhårig!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar